torsdag 27 september 2012

Dagens labration

Vekans labration handlade om siffror och hur kan vi uttala talen på olicka språk. Det var arabiska språk, spanska, svenska, dariska och engliska. Sedan förkärade vi villka likheter och skillnader fanns det mellan uttal , t.ex när jag uttala 11 eller 12 på mitt språk börjar jag med entalen sedan med tiontalens såsom svenska, engliska, och andra men när jag uttala 21 eller 22 börjar jag med tiontals sedan uttalar jag ental såsom tyska men inte med svenska och andra språket som börjar med tiontals sedan med ental.

Jag tykte att uttalen med arabiska språket var mest logiskt som tror jag för att arabiska siffror skrivna som uttal och det betyder när vi skriver 21 börjar vi med ental och sedan tiontal mem andra språket har skylnad melan skrivning och uttala siffror. Jag har ingen problem med svenska språket och dess namn på talen och jag tror alla höll med mig.

Jag tyckte att svenska siffror och engliska siffror mycket nära från varandra i uttal och litte likheter mellan spanska och dariska.
Vi kom fram till att aven om det finns skillnad i uttalet av talen men resultatet är detsamma för att lösa frågan.
Om jag vill jämföra  matematikundervisning mellan här och mitthemland är det inte samma eftersom där fanns bara ett lärare som  förenklar matemateken till elever genom att åter förklaring mer än en gång utan engen laboration men här  förenklar  matmatik genom mer labrotion ock det finns mer än en lärare med en stor hjälp . Om jag fich sådan hjälp och samma metod för att undervisning på mitt språk skulle jag ha fått högsta betyg i matematik.

 Men i samma tid  jag  är stolt över att vi har en mycket håg nivå av lärare men saknar dem ett bra klimat för undervisning och jag är stolt över att Khwarizmi som upptäckta nollen är från irak.

I bland finns några personer som är outbildade men de har en stor fårståelse för matematik och det kommer genom livet. Deta innebär att utbildning och förståelse av matematik beror inte bara på läraren eller att vara en utbildad person det beror på personen själv och hans förmåga att tänka det som tror jag och ett bra exampel på detta är min klasskamrats mor som var jätte duktig i matte men hon var analfabet.

8 kommentarer:

  1. Vi hade även arabiska i vår grupp. Just 21-29 uppfattade jag att arabiskan var mer logisk än västeuropeiska språk eftersom ni läser 1 och tjugo och sedan skriver från höger till vänster - då skriver man först 1 sedan 20-talet. Håller du med mig eller har jag missförstått hur arabiskan är uppbyggt?

    20 - tjugo - är på svenska en gammal enhet som vi kallade tjog vilket var just 20. Ett tjog ägg, innebar tjugo stycken ägg. Sedan har antagligen tjog blivit tjugo. Logiskt på sitt vis men lite besvärligt.


    SvaraRadera
  2. Jag ska absolut läsa mer om talet 0. Khwarizmi från Irak, verkar vara en herre (för jag antar att det är en man ;)) som jag borde lära känna bättre. Tack för tipset!

    SvaraRadera
  3. Nej,du har inte missförstått det,det är så arabiskan fungerar.
    /EMA

    SvaraRadera
  4. Den här kommentaren har tagits bort av skribenten.

    SvaraRadera
  5. Nu har jag börjat läsa om den arabiska matematikens giganter. al-Khwarizmis var verkligen en gigant inom matematiken, förutom att han introducerade nollan så att man kunde skriva 10, 100, 1000 osv så arbetade han även ekvationer av första och andra graden. Han började med ekvationen och lät problemen komma i andra hand på så sätt kunde han generalisera ekvationsbegreppet. Storartat. Var vore vi utan honom? Idag ska vi prata om algoritmer (metoder för skriftlig räkning) - ordet algoritm kommer från en latinsk förvrängning av namnet al- Khwarizmi. Så även västerlandet har velat hylla denna man. Sedan finns det andra stora giganter inom den arabiska matematiken som jag stött på : Abu Kamil (han räknade bland annat med rationella tal=bråktal). al-Karjaji som arbetade med "algebrans aritmesering", vilket är de tankegångar som vi använder oss av inför dagens laboration, fast vi går andra vägen. Vi börjar med aritmetik=räkning med hela tal för att ni så småningom ska få lättare att arbeta med algebra=räkna med symboler som man gör i ekvationer.
    Läsningen fortsätter
    /Birgitta

    SvaraRadera
  6. det heter aritmisering inte som jag skrev... ;)

    SvaraRadera
  7. Hej Birgetta!
    Jag är jätte glad eftersom du läser om arabeska matematiken.Ibland tänker jag om jag kunna prata brå svenska för att kunna jag förklara vilka är de mest kända arabiska vetnskapmän till mina klasskamrater.

    Stor tack Birgetta ock jag ledsen för att jag försenade svara

    SvaraRadera
  8. Ingen fara. Det är svårt att hinna med allt. Du kan säkert tillräckligt bra svenska för att berätta om de främsta arabiska vetenskapsmännen redan nu. Det vore intressant att få höra vilka du skulle berätta om.

    SvaraRadera